Sitter hos Mattias nu.
Övervåningen är min räddning.
Den där jävla hunden förföljer mig över allt.
Jag är hundrädd.
Men deras hund är jag inte rädd för, den är bara allmänt efterbliven.
Som en trög unge.

Men övervåningen vågar den sig inte på, ha!

Här uppe är jag räddad.

Sen är det ju ett plus att Mattias rum är på övervåningen. Och att det finns tv här.