jag känner mig fortfarande helt tom, och så totalt meningslös.
det hela är så orätt.

jag vet en person jag skulle kunna vända mig till, men naturligtvis är han inte hemma, och jag har ingen lust att ringa och förklara min ångest för honom för sist svarade han simpelt med; Vad vill du nu då?

Då kan det lika gärna va. Jag mår hellre dåligt i ett par månader över att inget är som det ska än att störa Mr. i sitt upptagna göra-ingenting-liv.

i morgon är det lördag. jag ska då skicka svar till gymnasiet.
Jag är inte redo att göra ett beslut om vad jag vill göra i mitt liv.
Jag är för ju fan inte ens redo att besluta mig om vem jag är!