Jag vill bara passa på att visa vad jag känner inför "storbloggare".

Som bloggare får man faktiskt räkna med kritik.
Alla kan inte hålla med. Det är lite av ett faktum.
Det är funkar likadant vad och var du än skriver. Folk har olika åsikter.

Driver man dessutom en öppen blogg som är välbesökt, då skulle jag chansa på att risken för kritik är ännu större, eller?
Jag har kritiserat många. Det står jag för. Och allt jag kommenterar sätter jag mitt namn på. Inga undantag.

Dock tycker jag det är sjukt pinsamt och skrattretande när "kända" bloggare inte kan hantera kritik. (Nu handlar det inte om fjortiskommentarerna som kommer i mångfaldigt utförade och som aggressivt har sitt ändamål i att säga att någon är ful, bög eller dum i huvudet.) Dessa underbart härliga människor har vid upprepade tillfällen tittat in här just för att lämna en liten söt kommentar som liknar ett tafatt och barnsligt försök till att totalt såga mig.

Dennis M och Alexandra Nilsson är fantastiska exempel på detta. Om ni nu måste "hämnas" så kan ni ju ge någon relevant kritik.
Folk som gör sånt här förknippar jag med 14åringarna ute på stan en fredagkväll. De som står och skriker det elakaste de kan komma på för stunden. Utan att egentligen ha något syfte med det.

Ärligt talat. Är det värt det?
Vad tjänar dessa stackars varelser på att klicka i väg helt meningslösa "nedtryckningar"?

Detta blev ett långt inlägg och nu står jag tom på ord så jag överlåter resten till er kära läsare.