Detta eviga åldrande.

Min nya crush är Clark Kent.
Dean Cain från Lois & Clark såklart. Perfektion.
Men idag förstördes allt.

Då:



Nu:





Kunde han inte varit ung för alltid? Nu vill jag sannerligen inte gifta mig med honom.

Fortsättning.

Som jag längtade efter klippning.
Jag har tjatat i månader.

Nu i efterhand kan jag inte sluta gråta och undra varför jag inte gjorde det själv.

Fredag. Eviga fredag

Hej.

Jag vet inte vad jag nämnt men vi har haft lite slumberparty med media.
Det är tur att jag ser piggare ut än jag känner mig.

Att gå upp imorse var inte okej. Att leva överhuvudtaget idag är inte okej.
Inatt pratade jag praktiskt taget tills jag somnade.



Give you a reason to stay


Jag ber om förlåtelse

Jag vill be om ursäkt. Nej allvarligt jag vill det.
För allt. Allt ni behövt stå ut med under en lång tid nu.

Fan vad jag skäms.
Det här har varit katastrof.
Jag har aldrig skrivit så dåligt som nu.
Jag borde sluta på heltid. Fy fan vad dåligt jag mår.

Från och med nu satsar jag på kvalitet framför kvantitet.
Jag ska läsa igenom både en och två gånger innan jag skriver igen.

Tills dess kan ni läsa mina gamla inlägg.
Som hade lite innehåll.

Förlåt

Somliga dagar.

Ibland hittar man varken motivation eller vilja till att skriva.

Idag hittar jag fan inte motivation eller vilja till att ens finnas.

S K O L A R B E T E

Jag har pluggat lite ergonomi och stress nu.
Jag börjar nästan gråta när jag inser hur påverkad jag är av stressen.
det är lite av ett under att min pojkvän klarar av mig.

Igår låg jag och tjöt och fick inte luft på sökert 30 minuter.
Ytterligare en grej som troligen kommit utav stressen.

Aja.
Jag ska försöka ta tag i det istället.
Wish me luck, I'll need it!

Myskvällen.

Vi skulle ha en myskväll.

Den verkar ha börjat och slutat med att jag sitter i sängen och tittar på tv och han sitter borta vid sin dator och spelar/tittar på clip/övrigt.

Eller ja, undantag för att vi tittade på John Tucker must die.

Weel, så jag sitter här.
Jag har min choklad, chips och Jim Carrey i Eternal sunshine for the spotless mind.
Anyway jag får väl snart gå och lägga mig, som föregående kvällar.

Vilken överaskning

Som jag slet med det där jävla personporträttet.
Nu fick jag veta att jag la det i fel mapp och det kommer inte att publiceras.

Det är tacken för att jag verkligen försöker med något.

Is this all you have to give?

You receive what you give
And this is like nothing
I feel like shit
But at least I feel something

Winter is going to take the pain away

I'm weak right now, so weak right now.

Jag saknar Mattias.
Vissa dagar, speciellt dagar som dessa, är det väldigt jobbigt att vara själv.
Jobbigt att ingen är här och tar hand om mig. Alla tankar och känslor sitter fortfarande kvar. Sommaren påverkade mig både positivt och negativt. Mest negativt skulle jag tro. Och det känns rätt jobbigt.
Att skolan sätter sådan press på mig att jag helst bara vill gå hem, lägga mig i sängen och gråta varje dag gör inte saken bättre.

Jag saknar Cornelia.
Vi har sett allt för sällan senaste halvåret. Det är inte i den riktningen jag vill att det ska gå.
Även om jag troligen delvis orsakat detta. Men det hoppas jag att du har förstått, att det aldrig var min mening alltså.
Jag behöver gå och fika med henne när vi båda har haft en usel dag. Eller att bara sitta där och prata om ingenting.
Jag saknar gångerna då vi inte ens umgås trots att vi är i samma rum, men båda är trötta och smått irriterade.

jag saknar de små sakerna i mitt liv.
Jag lever i en kuvös just nu. Jag kan inte se rakt, jag kan inte tänka.
Inget är som jag trodde.

I'm alone now, me and all I stood for.



headache or an heartache?

il m'aime..
un peu?
beaucoup?
passionetement?
a la folie?'
Il m'aime pas du tout.

Hurtful words.


Bara för att jag inte gråter hela dagarna bryr jag mig tydligen inte.

Shouting turns to tears.

När allt väl kommer omkring så är jag inte så stark längre.


Hurt me, just a bit more.

Ibland undrar jag om det inte är lika bra att sluta andas.


I didn't think that it would come to this

Hemma igen, som vanligt bråkade vi innan jag skulle åka.
Den här veckan har vi varit på öland, vi har badat en jäkla massa, hyrt film, varit hos pappa, ätit pizza, you name it.
Det har varit fint, vi ska till västervik i veckan och kolla på bio och hälsa på hans pappa.

Trots att allt är så bra är jag fortfarande så jävla nere.
Jag mår så jävla dåligt så jag vet inte vad jag ska göra.
M måsr inte heller så bra av det, men han kan inte göra så mycket åt det.
Inte jag heller verkar det som.

Och alla här är för upptagna.

Tell me this night is over.









Det är fint att nästan fyra år inte betyder något.

15:15

Tänkte berätta om hur jag jobbar den här veckan, eftersom jag inte jobbar alls lika mycket som förra veckan,
men så kom jag på att det knappast är någon som bryr sig, eller är intresserad iallafall.

I övrigt kan jag berätta att jag fick mer IG än G i mina slutbetyg för detta läsår.
samt att jag planerar att lägga mig i gräset nu när det regnar och hoppas på att bli mer sjuk.

Just nu längtar jag till göteborg (x2 förmodligen) och italien.


VIMEMRBY KÄNNS SÅ JÄVLA OVÄRT JUST NU.

Studier. Fint.

  • Natur; vattenprojekt & miljöproblem
  • Samhäll: Rapport & Ekonomiuppgift
  • Idrott: Teoriprov & skrivning angående hälsa
  • Geografi: vindkraftverk
  • Data: Ergonomi
  • Historia: Random grupparbete (nej jag läser inte historia längre)
  • Engelska: Bokrecension, Filmrecension & Redovisa New Jersey muntligt
  • Svenska: 3 timmars skrivning & 2 muntliga framställningar

Jag hoppas på att bli färdig med rapporten, geografin, ergonomin, miljöproblemet, skrivningen i idrott och minst en av de  tre muntliga framställningarna.


I wish that without me your heart would break,
I wish that without me you'd be spending the rest of your nights awake.
I wish that without me you couldn't eat,
I wish I was the last thing on your mind before you went to sleep.

we all have the music in common; right?

Ive missed you very, very much since that last night we were together. I will hold that night especially in my memories for years to come. I've been turning it over and over in my mind lately. 
I've been sitting here; looking at your picture and getting more homesick every minute. I've wanted that picture more than anything else I know of; except ofcourse you yourself.

I keep thinking of you darling; keep wishing I could be home with you. I want to leave in the worst possible way, so I could come home to see you, but things don't look so good in that subject. 

Ive never been so lonesome in my life as I am right now. Im completely lost without you darling.
I never realized I could miss any one person so much, I just hope it wont be too much longer till Im able to be with you again, and live a sane and normal life.

Tidigare inlägg
Follow Miss P
RSS 2.0