Vi var ju på dop för min kära lillkusin (herrejösses, har jag en till kusin??!) nu i helgen.
Kyrkan var fin. Alla var finklädda, Tuva var söt, storasyster hade inga skor.. Ni vet som det ska vara.

Tills prästen öppnade hästgapet till mun.
Tuva skrek, Prästen höjde rösten, Tuva skrek högre, prästen skrek.
Ja, och så höll det på.

Den lilla cermonin efter var iallafall trevlig.
Tuva var tyst och snäll och var bara glad att bli av med den religiösa tanten.

Tänkte ge er två bilder. En är tagen i kyrkan. En är tagen vid ett helt annat tillfälle. Gissa vilket.