Jag håller på att fixa i ordning lite av årets bilder för att skicka på framkallning.
Det är viktigt har jag förstått, att göra det ibland. Alla mina egna kort innan 2007 är i stort sett borta. Allihop.

Jag bränner ner på skivor och skivor har en tendens att försvinna.
Hur som helst, det är så himla skönt att framkalla bilder.
Jag kan framkalla bilder som jag tycker om, även om Therese gör en konstig grimas; jag behöver inte ta hänsyn till någon.

Det är ju bara jag som ska titta på dem, och mina släktingar och mina barnbarn när jag dör och deras barnbarn osv, alla kommer kunna ha roligt på thereses bekostnad.

Det jag skulle säga, kära vänner, är att jag saknar SPME07.



Alfred också, men han verkade ha rymt på föregående bild, så han får en alldeles egen.